DTM interes publikoaren alde

Randall Wray-k dioenez[1], talde batek Levy[2]-n eta UMKC[3]-n, barne Warren Mosler, Bill Mitchell eta Charles Goodhart bereziki, eta bera noski, eratu zuen gaur egun MMT (DTM) izenaz ezagutzen dena.

Wray-k gogoratzen du Alfred Mitchell Innes-en diruari buruzko lantxo eder[4].

(Finantza Kapitalismoa liburuan, jadanik erabili nituen Innes-en lantxoak.)

Aurkezpen horretan Hyman Minsky[5]-z ere aritzen da Wray, eta bere maisuarengandik jasotako bi aipuz:

Edozeinek sor dezake dirua, kontua da bera onartzea: “Anyone can create money, the problem lies in getting it accepted

Zergak ordaintzeko beharrak esan nahi du jendeak lan egin eta ekoizten duela zergak ordaindu ahal izateko dirua lortzearren: “The need to pay taxes means that people work and produce in order to get that in which taxes can be paid”.

(Hortaz, moneta ‘lokalak’ ez dira dirua.)

DMTko guztiek argi daukate, kasu, AEBko gobernuari ezin zaiola dirua bukatu[6].

Egungo defizit histeria Gobernu federalak konputagailuko tekla sakatzearekin konpontzen du[7].

Wray oso argi dauka hori guztia. Oraintxe, aldiz, fokapen berri bat eman nahi dio DTMri, teoria osoa marko[8] berri batean aurkezteko.

Marko berria ezin da hasi merkatuekin, truke librearekin eta aukera indibidualarekin. Behar duguna hauxe da: maximoa lortzeko kalkulu pribatuaren ordez, interes edo helburu publikoko aukera bat. Baita gobernuak jokatzen duen rol positiboa eta diruaren erabiltzea azpimarratzea ere.

Gobernuak dirua gastatzen du interes publikoaren alde. Agintzen du bere moneta onartzea ordainketan. Izatez, zerga sistema moneta horren atzean kokatzen da.

Gastu pribatuak prezio egonkortasunari mehatxua egin diezaiokeen bitartean, gobernuak politika-herraminta multzo bat dauka inflazioa kontrolatzeko. Beharrezkoa baldin bada, zergak handitu ditzake edo beste neurri batzuk hartu, gastu pribatua hozteko; bere gastu propioa ere murriztu dezake eskari gehiegi gutxitzeko, behar izanez gero.

Gainera, gobernua gizarte segurantza, heziketa eta irakaskuntza, osasungintza eta hamaika zerbitzu publiko hornitzen ahalegintzen da.

Hori guztia ezaguna da.

Beraz, interes publikoaren alde, politika, ekonomia eta finantza mundua zuzendu behar dira[9].


[2]  Ikus www.levy.org.

[4]  Ikus Innes, A. M. (1913) What is money? Banking Law Journal, maiatza, 377-408 orr.

———————–    (1914) The credit theory of money, Banking Law Journal, ekaina, 151-168 orr.

[5]  Hona hemen Misky-ren bi lan garrantzitsu: 1992) The Financial Instability Hypothesis http://www.levy.org/pubs/wp74.pdf; eta

[6]  Ingelesez: “Outside of the crazies, everyone knows the US government cannot run out of money. From Greenspan to Bernanke they all understand there is zero risk of involuntary default by the sovereign issuer of a currency.

[7]  Ingelesez: “…the way that an MMTer approaches the current deficit hysteria is by pointing out that as the Federal government spends through keystrokes that credit bank accounts it can afford anything for sale in dollars.”

[9]  Wray-ren hitzez, ingelesez: “The monetary system is a wonderful creation. It allows for individual choice while giving government access to resources needed to allow it work for us to achieve a just society. The monetary system spurs entrepreneurial initiative. It finances, organizes, and distributes much of the nation’s output. It is one of the primary mechanisms used by government to accomplish the public purpose.

We need to use the monetary system to pursue the public purpose, so that we all have some success at pursuing our own individual private purposes. Together we can use money to take care of each other.”

Utzi erantzuna

Zure e-posta helbidea ez da argitaratuko. Beharrezko eremuak * markatuta daude